Skördefest

Så har ännu en skördefest passerat obemärkt förbi. Eller nej nu ljög jag. Det var ju inte för intet jag jobbade 10-23 igår och det är ju inte vardagsmat att sitta och dricka cider utanför jobbet.



Som sagt, igår var det fullt ös på jobbet. Jag bara älskar det, ni må tycka det är konstigt men mitt ICA-jobb är helgrymt. Idag har vi i det stora hela skrattat oss igenom dagen, återkom med era nervärderande tankar när ni också skrattar er igenom flera arbetsdagar i veckan.



Idag var det lite lugnare, jobbade bara till fem så jag och sambon gick och käkade ihop hos Mat & sån't som har haft servering utanför ICA denna helgen. Efter det blev det godis-shopping och sedan en film/tupplur i soffan. Till bådas förvåning bestämde jag att vi skulle återvända till mat/öltältet utanför ICA när jag hade sovit färdigt. Sagt och gjort tog vi oss varsin dricka och pratade en stund med sambons vänner.

Trots underhållning av Lasse Trofast var det ganska dött i vårt hörn så vi gick hemåt ganska snart. Dock är det ju kors i taket att vi gick dit överhuvudtaget.



Läggdags nu för det är ju trots allt en dag imorgon också.

Utmanar ödet

Gick upp och tog en dusch och nu ligger jag i sängen igen. Eller ja, min överkropp i alla fall. Jag får nämligen inte somna nu för jag ska dra till jobbet om en halvtimme...



Är så sjukt trött att jag knappt vet vad jag heter. Min hjärna överhettades antagligen av mitt 10-23 pass igår på jobbet. Var inte tänkt att jag skulle stanna så länge men eftersom sambon ändå lekte med en kompis tyckte jag att det var bättre att vara på jobbet än forever alone i lägenheten.

Men som sagt, det blev ju lite sent i och med detta igår så idag är jag tröööööött. (För ovanlighetensskull...)

Inte ett dugg orolig...

Värre tågkrasch än jag idag får man nog finkamma historieböckerna om.

Nu ska jag till jobbet och dra ner en keps över huvudet så folk slipper se mig.



Håll tummarna att jag inte råkar/lyckas stänga in mig själv i ugnen.

Word!

Idag har varit en bra dag. Punkt.

Break down

Snart får jag nog silvertejpa mig själv för att inte falla isär. Ena dagen är jag så uttråkad att jag håller på att dö (jag som aldrig är uttråkad...) och nästa dag är helt enkelt bara förmycket.

Idag är en såndär dag som bara är för mycket.



Seriöst? Jag har övervägt att lägga mig ner och dö ungefär en gång i halvtimmen.



Först och främst försov jag mig. Vaknade upp vid halvt tolv och kom fram till att det kunde vara på tiden att gå upp och duscha om jag skulle vara i stan och tillbaka på en timme. Behöver jag ens säga att min tidsplan inte höll?

Sen kom jag till IKEA och då hade de inte de ramarna jag skulle ha till mina utställningsfoton.

Ursäkta? Bitchslap rakt i ansiktet. Ringer i panik till mamma. Överväger att sätta mig ner på golvet och storböla. Låter bli att storböla, tänker om, tänker på vägen till kassan att jag aldrig mer ska handla på IKEA. Yeah right...



Tycker att jag förtjänar den där klänningen jag suktat efter så länge och går in på modehuset. Kommer på att jag kan passa på att köpa en ny BH när jag ändå är där eftersom alla mina sitter dåligt. Går med gott mod till underkläderna på H&M och tar en mindre storlek än jag brukar ha, kommer in i omklädningsrummet och... Vill lägga mig ner och dö en gång till. H&M's minsta bh var förstor för mig... Omkretsmässigt alltså, inte kupan tack gode gud.

Går in på Lindex och smyger bort till underkläderna. Blir totalt förnedrad i omklädningsrummet när jag inser att jag kan ha samma storlek som när jag var typ, tolv? Som tur var (?) satt inte Hello Kitty bh'n perfekt ändå så jag kunde med gott samvete gå där ifrån utan att köpa den.





Överväger att lägga mig på modehusets parkering och dö men åker istället hem till mamma och fikar. Får hjälp att rama in alla bilder till skördefesten och de blev jättefina.



Kan inte släppa tanken på att jag borde göra någon drastisk förändring i mitt liv. Å andra sidan har jag en tendens att inte alltid tänka på mitt eget bästa utan sätta andra i första hand. Vilket innebär att jag aldrig vet vad som är bäst för mig själv eftersom jag inte vet om jag har någon baktanke som i slutändan gynnar någon annan.

Schizo-varning jag vet.

...

Vid klockan sex började jag längta efter läggdags. Kanske skulle jag ha lyssnat på min kropp och gått och lagt mig för gissa vem som fortfarande sitter vaken? Helt omöjligt att somna. Som i ett trollslag när klockan slog ett slutade de sända alla program som gick att se på teven och bytte ut allt mot skit...

WHY GOD, OH WHY?!

Jordbävning

Jag hörde ett kraftigt mullrande och slängde mig under bordet medan jag skrek

"Earthquake!"



Sen insåg jag att det bara var några barn som sprang förbi utanför.

Så spännande har min dag varit, hoppas er har varit mer givande.

Gräsänka

Är gräsänka ikväll, sambon gör stan med sina vänner. Kissungarna och jag passar på att gosa framför teven som bjuder på Avatar.

Party!

Igår kom tjejerna och hämtade mig när jag slutat jobba, sen drog vi hem till mig för middag och drinkar. Helmysigt!

De har precis åkt så jag ska nog krypa ner under en filt på soffan och chilla en stund så jag orkar jobba i eftermiddag.

Du vet att du inte har något liv när...

• Du fotar estetiska bilder på cigarettfimpar, även om du själv inte röker...


• Du är social med grannar som du tidigare gjort allt för att undvika


• Du längtar efter att gå till jobbet


• Du kollar facebook ungefär fyra gånger i minuten


• Du klagar på att du inte har något liv


• Du smsterroriserar valfritt syskon


• Du skriver en lista över hur man vet att man inte har något liv


• Du tar upp kontakten med gamla vänner utan en tanke på varför ni slutade prata


• Du för en konversation i form av pipljud med din katt som ser ytterst förolämpad ut. 


• Den ovannämnda konversationen pågår i en halvtimme

Nej men om man skulle ta tag i sitt liv i tio minuter och sen gå och lägga sig?

Porträttfoto

Hade ett himlans skojsigt fotojobb imorse med lite "utanför boxen" porträtt. 

Jag hoppas att modellen blir lika nöjd som jag, det finns några riktiga guldkorn!

En liten sneakpeak kan ni väl få eftersom jag var på så bra humör i förmiddags:

Tyvärr är mitt humör lika ombytligt som vädret så nu är jag butter igen. Regnet vräker ner ute på gatan men kollar jag ut så regnar det knappt alls på innegården, kanske är det ett tecken att jag borde ta ut soporna... Bäst att lyda!

När allt känns svart

So sorry your world is tumbling down
I will watch you through these nights
Rest your head and go to sleep
Because my child, this not our farewell.
This is not our farewell.

Hade gjort nästan vad som helst för att bara få dra täcket över huvudet och somna om när klockan ringde.

Sitter i soffan och chillar med en kopp nyponsoppa. En skön start på dagen! Strax måste jag resa på mig och pallra mig in till stan för ett roligt fotojobb!



Det är så jävla skönt att kunna se fram emot något sånthär utan att behöva bli nervös eller få ångest! Jag kan detta!



Ps. Tokyo hälsar att nyponsoppa är gott men läskigt. Lille Nattis har inget att säga, däremot har han hela kudden i ansiktet. Skönt att det fenomenet inte bara är till för oss människor...

"Non violence" never solved anything...

Sitter och försöker få ihop en presentationstext till utställningen jag ska ha på skördefesten nästa vecka... Sliter mitt hår och som vanligt sitter jag här i sista sekund, trots att jag faktiskt började i tid i år...

Inte hade jag word på laptopen heller... Överväger att slänga ut den genom fönstret eftersom den helt plötsligt får för sig att hoppa mellan raderna när man skriver eller för den delen byta fönster om man kollar in en hemsida på nätet. Nu är ju laptop ingen livsnödvändighet men det skulle kännas tomt utan den så det är väl bara att börja spara till en ny nu på direkten.

Nu börjar utställningen ta sin form i alla fall, håll tummarna att allt går enligt planen för en gångs skull!

Något som gör mig ledsen

Jag blir faktiskt lite ledsen när jag inser att jag misslyckats med att sätta mina små först. Hela sommaren har jag intalat mig själv att katterna kommer i första hand, nästan varje ledig stund har jag ägnat åt dem men inte förrän jag faktiskt var lite ledig insåg jag at det inte har varit i närheten av tillräckligt. Kanske för Tokyo, han är ändå ganska självständig eller nöjer sig med någon annans sällskap då och då. Jag har snart varit ledig i fem dagar och Nattis har suttit som ett häftplåster efter mig. Inte nödvändigtvis så att han ska sitta i mitt knä eller låta sig klappas hela tiden. Däremot skriker han så fort jag tittar bort i en kvart. Inte förrän nu när han plötsligt började "mamma-snutta" min kofta insåg jag att han antagligen har saknat sin mamma, det vill säga mig.

Trodde inte att det fanns på kartan att han skulle börja snutta på mig men det gjorde han och det får mitt hjärta att gå i bitar. Helst vill jag bara krama honom och tala om att jag aldrig mer tänker lämna honom men det vore ju en lögn. Imorgon drar jobbet igång igen.



Det blir annorlunda denna gången, jag tänker inte jobba från tidig morgon till långt in på nätterna mer. Nu har jag möjligheten att skapa lite balans i vardagen igen och det tänker jag göra. Det ska ägnas mer tid åt kattungelek, mer tid åt mig själv och framför allt mer tid åt socialt umgänge, något jag är extremt dålig på. Både vänner och sambon ska jag försöka ta vara på.

Hösten är här och nu är det dags att ta tag i livet igen

Dagens funderingar

Igår uppfyllde jag ett av mina mål. Kanske borde se det mer som ett delmål men va fan, vad är det för roligt med det? Nä det var ett eget mål. Vilket fick mig att känna att det borde stå "awesome" i pannan på mig. Idag när jag vaknade gick jag ju självklart upp och kollade men inte stod det något i min panna inte. Det måste vara fel på min spegel.



Ett annan sak jag tänkt på är att det inte verkar tillhöra vanligheten att gå in på apotek och fråga om saker som solkräm  eller för den delen plåster till djur. Det händer liksom att folk tittar lite snett på en. Varför skulle inte ett djur behöva solskyddsfaktor eller för all del plåster. Finns säkert hur många djur som helst som skulle behöva plåster men deras hussar eller mattar är för trångsynta för att inse det. Nu är ju mina kissungar lite extra utsatta på grund av deras brist på päls men ändå.

Mer plåster åt husdjuren!



Just nu springer Tokyo runt i en av tröjorna svärmor har gjort åt de små eftersom han har ett sår på ryggen som inte får läka ifred. Har precis sprayat honom med "sprayplåster" så nu håller vi tummarna att plåstret och tröjan med gemensamma krafter ska lyckas hålla de små kattungorna borta. Man kan inte låta bli att le när han kommer susandes i den rosa tröjan med "päls"krage. Han är för söt min lille Tok. Det är så skönt att ingen av katterna invänder mot tröjorna när man väl fått dem över huvudet på dem.

Tokis i en av svärmors mysiga tröjor.

To weird to live and to rare to die

Foto: Johanna Gustavsson Modell och redigering: yours truly

Per aspera ad astra

När man har delat sitt liv med en människa i fyra och ett halvt år kommer det alltid dyka upp stunder då man glömmer bort varför.

Idag kom jag plötsligt ihåg varför.

Om jag inte hade min sambo, vem skulle då hjälpa Tokyo att skruva ihop mina Ikeamöbler?

När man inte har hjärta att kliva ur sängen

En liten kisse har slagit sig till ro på min fot och ligger och snarkar tyst där. En annan liten kisse har krupit ihop så tätt intill min rygg han bara kan komma och gosat in sig.



Hur har man hjärta att väcka dem genom att flytta på sig? Jag får helt enkelt ligga kvar en stund till.

Svinpäls och Ragge

Snart ska jag ta Svinpäls och Ragge med mig hem till päronen och kolla på de sista avsnitten av Walking dead säsong 2... Spännande!



Hur går det med kissarna och hunden då?

Tja, Tokyo och Elton verkligen älskar varandra! Även om man får hålla ett öga på dem, Elton förstår inte riktigt hur stor han är. Tokyo älskar att ha en hundkompis, han som är uppfostrad av hundar. Nattis sitter dock helst tryggt i någons famn, han låter ganska nöjd när han får möjligheten att fräsa åt hunden. Igår gick det dock väldigt bra och Nattis vågade sig ut på en liten promenad medan hunden var upptagen med brorsan.

Så tanken är att de snart ska kunna leka allihopa om de bara får fortsätta träffas lite oftare.

Work work!

Igår blev det lite jobb trots allt, omständlig som jag är ska jag ju alltid göra om i sista stund... Så igår var det alltså dags att göra om mer än hälften av bilderna inför skördefesten. Blev helt annat mot vad jag hade tänkt mig men det blir nog bra! Problemet är att jag nu inte tycker att de bilderna jag inte gjorde om passar in så jag får nog göra om dem med... Suck.

Men sånt är livet, gör om gör rätt!

Modellerna i väntan på att det skulle bli dags att plåtas...

"Det var framför kameran du vill ha mig va, matte?"

You've got a heart as loud as lions so why let your voice be tamed?

Mentalt har jag redan rest mig ur sängen

Idag är det lördag. Igår var jag ledig, imorgon är jag ledig. Jag tror att jag stannar i sängen resten av dagen, har ju trots allt bara sovit i tretton timmar...

Kväll+busstur=kvällsfilosofering

Jag har ofta känslan av att jag skulle behöva en avstängningsknapp. Min hjärna går konstant på högvarv, varesig det gäller tankar om hur många t-rexar man kan klämma in på Öland eller det handlar om meningen med livet.



Inte för att jag tror att det finns någon mening med livet men det var inte vad som skulle diskuteras idag.



Idag är vi inne på ämnet vänner. Sommaren som har passerat (ja det är höst nu) har verkligen kastat om min uppfattning gällande mina vänner.

Jag har insett att jag troligtvis har prioriterat helt fel när det kommer till vilka jag håller på "ha kul med"-stadiet och vilka jag delar mina innersta tankar med. Insett att det kanske faktiskt är "ha kul med"-vännerna som faktiskt bryr sig.



En av mina sämsta egenskaper är ju trots allt att jag alltid sätter mig själv på andra... Eller femtonde, plats. Har man då vänner som alltid sätter sig själva och sitt välmående på första plats, tja då hamnar man lätt i skymundan.



En annan sak jag klurat över denna bussresa var att en artist precis skrev om att strö salt i sår. Jag har aldrig testat men jag vet ju i och försig att det inte är så skönt att få i näsan (fråga inte...) men alltså jag som alltid klumpar mig får ju lätt sår på både händer och armar. Därför vet jag av erfarenhet att parfym och sår inte går ihop sig.



Over and out.





(ja några drinkar kan ha slunkit ner under kvällen)

Fyra punkter

• Någon skrev att det var tisdag. Jag var tvungen att fundera i fyra minuter innan jag faktiskt accepterade att människan hade rätt. Tisdag? Verkligen? 

• Det är mer än en vecka sedan jag satte ner foten och bestämde mig för att ringa och boka massagetiden jag fick i julklapp och jag har fortfarande inte ringt. Idag pajade min nacke.

• Sitter och irriterar mig på mänskligheten. Enda anledningen till att folk lägger ut saker om och gillar uppdateringar angående world trade center händelsen är ju för att man ska göra det. Bara för att det är status. För att man vill lura alla att tro att man är så himla awesome. Tyvärr är det så människan fungerar ens hjärna lurar en att tro att man bryr sig om något som hände främlingar för elva år sedan men helt ärligt, hur många tror ni verkligen skulle känna något om de kände efter? Inte jag i alla fall men ja, det var hemskt det som hände och visst tycker jag synd om de inblandade men nej. Jag tänker inte låtsas att jag sörjer idag.

• Imorgon kommer min mamma hit och hjälper mig att organisera min garderob. Eller Så får vi väl sätta oss och sortera strumpor. Eller whatever, vi hade tänkt putsa fönster och städa men när jag tänker efter vet jag inte riktigt vad det finns att göra. Fast jag bryr mig inte så mycket om det, jag kan omorganisera min hyfsat organiserade garderob eller putsa alla fönster femhundraelva gånger, huvudsaken är att jag gör det med mamma.

Finaste tjejorna!

Hittade finaste bilden på min mor och min syster när jag kollade igenom alla oredigerade bildmappar på mitt skrivbord.

Tagen när vi var påväg till Ullared!







Edit: Varför måste allt bli grynigt och fult när man lägger upp det här?

Gammal kärlek rostar aldrig

Måtte jag ha varit den coolaste människan som någonsin vandrat på denna jord.

Älskade Spidey ♥

Dipp med illustration

Jag är förvånad att inte grannarna kom rusande för att se vad som precis hände.

Jag menar de borde hört smällen när mitt humör totalkraschade.

Hårdare smäll har man inte sett maken till sedan... Nä okej jag ska inte skämta om world trade center-grejen.

Jag var verkligen på topp när jag travade hem från jobbet tänkte att nu jävlar ska jag röja undan lite så jag slipper plocka undan i panik innan mamma kommer hit imorgon.

Så kommer jag hem och bara "BOOOOOM" så orkar jag inte ens ta hörluren ur örat trots att jag har stängt av musiken. Kanske skulle jag inte behöva känna mig som ett freak om jag bra startade musiken igen...



För att verkligen understryka hur illa det var så gjorde jag en väldigt pedagogisk illustration åt er:

Nu ska jag gå och käka middag (läs Ben & Jerry's) så kanske kurvan börjar gå uppåt igen!







Ps. Det är menat att linjerna ska vara skeva, har man läst natur på gymnasiet har man fått nog av raka linjer (Det har inte alls något att göra med att jag inte kan dra raka streck)

Mina snussar

Ibland slår det mig att jag faktiskt har två katter. Jag blir inte rädd när de river mig eller attackerar mina fötter. Inte när de plötsligt dyker upp i knät på mig eller lekfullt biter mig.

Jag menar, vad var oddsen för det?

Jag är awesome.

En björntjänst

Tokyo ville hjälpa mig så han slickade lite på mitt brännsår och jag bah "åååh hjärtat..." sen tittade jag ner på handen och hela blåsan är helt söndersliten. Katters vassa, förrädiska tunga alltså...



Så ja min hand ser lite creepy ut just nu men hellre att han slickar sönder mitt sår än sitt eget i guess.

Nattis-skattis

Ironiskt nog är Nattis bråkigare än Tokyo men han döljer det väl

I'm bigger than my body gives me credit for

Häromdagen frågade min chef mig om jag orkade lyfta en back mjölk och bära den till honom.

Alltså, hade jag inte orkat lyfta den känns det inte som om jag hade på ICA att göra överhuvudtaget. Någon dag tidigare hade en kund frågat mig om jag behövde hjälp att bära för paketet han skulle hämta ut var "nog ganska tungt". Innan jag ens sett paketet svarade jag att det nog skulle gå bra jag menar hallå... Man får ju inte skicka paket som väger mer än 20 kilo och det ska jag väl kunna lyfta... Det visade sig att jag lyfte hans paket utan svårigheter alls.

Nog för att jag inte har mycket muskler på armarna men det betyder inte att jag är så klen.



Jag borde skaffa mig en tatuering med samma text som rubriken. Eller åtminstone en t-shirt.

Zombie

Jag som tyckte att jag gick och la mig tidigt igår (somnade nog strax efter tio) är tröttare än någonsin. Så trött att jag gjorde mig iordning "för fort" så nu sitter jag här och blänger på en kopp te jag inte kommer dricka.



Nej men helt ärligt, jag får nog pallra mig till jobbet snart för annars kommer jag sitta och somna i soffan. Hellre tidig än sen? :)

Tokyo-bråkyo

Visdomsord

Om du inte kan laga mat bör du hålla händerna ifrån ugnens insida.

Jag tror att en del av min hand sitter kvar där inne...

Fel plats vid fel tillfälle

Det har hänt, igen.

Inspirationen har infunnit sig när jag är strandsatt i Mörbylånga, utan blixt och för den delen, utan tid. Jag menar, vad är oddsen att den håller i sig tills jag är ledig nästa gång? Skulle den mot alla odds trots allt hålla i sig i fem dagar tills jag är ledig jag då skulle jag ju klättra på väggarna i fem dagar vilket knappt känns som ett bättre alternativ.



På måndag måste jag se till att få röven in till stan så Babesen kan få sina bilder, skulle lämnat dem denna veckan men tiden har liksom inte räckt till, jag har nämligen återgått till mitt vanliga ostrukturerade jag så jag kan inte ens kalla mig själv för organiserat kaos längre, numera är det bara kaos.



Som "tröst" ska jag tillåta mig själv att spendera en hel foto-månadslön på nödvändigheter när jag ändå är i stan. En skrivare samt en ny blixt är det som behöver inhandlas. Blixten dog häromdagen när jag var mitt uppe i ett fotojobb (hur kul som helst när man står utan back-up, tur att man har sina knep) samt att min sambos skrivare håller på att lägga av. Den dör sådär lagom tills jag verkligen behöver den så nu tänker jag skaffa mig en egen.

Tyvärr är det inte måndagen den  tionde september idag så jag får snällt promenera hem till päronen senare ikväll och låna deras skrivare.

Som tur är har jag hört att motion är nyttigt.





Ja vad mer ska jag klaga på när jag ändå håller på?

Frysen på jobbet är hemsk att vistas i när temperaturen ligger runt arton minusgrader, är det däremot mer än tjugo minus, sådär runt tjugotvå känns det genast mycket bättre.



Nu ska jag leka att jag jobbar inom reklambranschen och knåpa ihop en skördefestannons åt jobbet. Asumt.

Inte ens vilda sjöhästar kan hindra mig

Jag skulle hemskt hemskt gärna vilja ha några sjöhästar. Verkligen.

Det är nog det coolaste djuret evvah.



Och tänk så kul det skulle vara för kissungarna att ha något att titta på?



Tyvärr ska de vara svårskötta, dessutom verkar de bara gå att få tag i över nätet. Hur fungerar det egentligen? Inte kan de väl skicka de stackars djuren på posten?

Magsjuk

Igår fick jag meddelande om att Cdon har skickat det nya simsspelet till mig...



Känner jag mig inte lite magsjuk? Det kanske är bäst att jag sjukanmäler mig veckan ut för att inte smitta någon...

Raptor kitten

Min lilla velociraptor (Tokyo) ligger och snussar ovanpå teven efter att ha pimplat i sig ett halvt dricksglas vatten medan Nattis-skattis ligger och sträcker sig i min famn.



Hur ska man med ord kunna beskriva känslan av en liten mjuk tass som pressas mot ens kind?

Vinnarskalle

Fick en knäpp och sprang en runda efter jobbet. Fort som attan gick det och jag överraskade mig själv med att springa hela sträckan jag tänkt ut (start ölandsleden nere vid bryggorna via motionsspåret och mål vid sockerbruksområdet) sprang på tio minuter så lite tempo måste jag haft?



Med tanke på att jag inte har tränat alls på ett halvår och inte tränat regelbundet sen jag slutade med fotbollen för åtta år sedan är jag ganska nöjd med mig själv.

Tror dock att det mest berodde på den envisa vinnarskalle jag utvecklat det senaste året.

Uppenbarligen är det inte bara pappa jag blir mer och mer lik för vart år, jag menar... Snart är jag som min moster som inte kan knyta på sig ett par ordentliga dojor utan att tävla!



Men jag blir ju även mer lik mamma, jag håller tummarna att mitt nya sovrum (massa kuddar och filtar...) kommer på posten imorgon!

Ledig dag

Har haft min första helt lediga dag på jag vet inte hur länge, en och en halv månad eller så. Hur skönt som helst och jag har faktiskt hunnit med massor.



Kissegos i grönhögen, fika hemma hos päronen (två gånger), stryka, hänga upp gardiner, städa i sovrummet, pyssla i köket, promenad, hänga upp mina efterlängtade moodboards, lagat klösträdet (de sista två med hjälp av världens bästa pappa).



Utöver detta har jag hunnit med att shoppa lite nya grejor till sovrummet (internet is the shit) samt chilla på soffan en stund.



Ja nä men jag kan nog vänja mig vid det här att vara ledig. Tyvärr är det nio dagar tills jag (kanske) är ledig igen men det är skönt att jobba mycket nu. Fick oktoberschemat häromdagen och vi kan väl säga som så att mitt liv snart är tillbaka i sina vanliga banor. På gott och ont :)

Inlagd på vilohem

Igår kom jag på mig själv med att gå runt och sjunga julsånger. Jag längtar verkligen efter hösten och vintern, det har jag gjort hela augusti.



Eftersom jag uppenbarligen fått en knäpp, eller någon koppling som har gått i min hjärna så tog jag med mig katter och syster ner till Grönhögen.

Här finns det ingen möjlighet för mig att jobba eller andra sådana dumheter.

Nej utan det är bara bästa sällskapet och utsikten som spelar någon roll.