Idag är såntdär suuupertråkigt väder då jag bara vill ta lillasyster i handen, tvinga henne att starta en film på stora teven, bädda ner henne i en soffa och mig i den andra.
Men inte då, för ett visst smart-ass måste ju gå i skolan och hålla på!
Fast idag är hon på prao och vi ska jobba ikväll så jag måste snart knöla mig ur min sköna morgonrock (nej jag har inte gått i den hela dagen, har faktiskt jobbat ett par timmar imorse) och krångla mig i ett par jeans.
Skulle behöva resa på den inte så lilla bakdelen nu eftersom jag ska åka om tio minuter. Innan det ska jag hunnit fixa matlåsa til systern, bytt om, sett till att jag har med mig allt...
Yep, livet är svårt när man heter som jag.
Dagar som denna funderar jag nästan på att betala någon att gå ut och starta bilen några minuter innan jag ska åka så den är varm och go när jag kommer... Hejdå miljö och ekonomitänkande liksom.
Insåg precis att anledningen kanske inte alls är det kalla, trista, blöta vädret... Det handlar helt enkelt om att jag är för mätt för att resa mig.
Någon borde ge någon annan ett Nobelpris för denna upptäckt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar