Nytt år o de dåva

Klockan slog nyss tolv och jag bestämde mig för att skriva några ord här på bloggen.

Ikväll har jag varit hos moster med familj och ätit trerättersmiddag, inget slår att ha en kock i släkten.

I skrivande stund har jag bäddat ner mig i sängen hemma. Det är bara jag och kissungarna och de är måttligt roade av världskriget som pågår utanför fönstret (seriöst, skjuts det inte ovanligt mycket i år?) vi har färgat lakanen rosa genom att äta hallon i sängen, det enda som kunde få deras tankar på annat håll. Jag kommer säkert få lida för det i flera dagar... Jaja, det är ju bara nyårsafton en gång om året. Just nu sitter den ena katten bakom soffan (den jag nästan var säker på skulle vara rädd) och min modiga lille grabb vägrar komma fram från sitt gömställe under sängen. Känns skönt att vara hemma hos dem i alla fall.



År 2012 var året då jag flyttade hemifrån. Året då jag startade mitt företag som fotograf. Året jag fick en egen telefon på ICA (haha). Året Elton började visa att jag faktiskt är viktig för honom också, inte bara tvärt om. Året en av mina närmsta vänner tog sitt liv. Året jag trodde att jag skulle klappa ihop av all press och stress över jobb. Året då mina helt lediga helger går att räkna på två, om inte en, hand.



Så här i efterhand känns det som om större delen av året har ägnats åt att pusha gränserna för vad jag kan hantera. Testa gränsen för hur mycket jag kan jobba innan jag faller ihop. Visst kan det kännas lite tråkigt men om fem år när jag tänker tillbaka på år 2012 kommer jag för alltid att minnas det som året då jag skaffade mina bebisar. Mina livräddare. Mina kattungar.

Så många dåliga dagar jag inte har kunnat ligga kvar i sängen och tycka synd om mig själv, det fanns faktiskt två små liv som var beroende av att jag klev upp. Så många gånger de satt ett leende på mina läppar genom att bara existera. Så mycket kärlek.



Ett stort tack till alla de som trots allt gjort 2012 till ett år jag kommer se tillbaka på med positiv blick. För hur skulle jag ha tagit mig igenom året utan alla mina fina djur (Elton kommer forever vara min kung) min familjoch mina vänner. Det är ingen stor skara, men jag satsar på kvalité framför kvantitet.

Nu ser vi till att 2013 bjuder på allt vi vill ha och lite till.



Gott nytt år alla fina.

Alternativa användningsområden

En toalett kan vara bra till mycket ska ni veta.

En av de där bilderna som inte dög... Eh...

Ja jag säger inget mer. Det var mysigt att vara ute med pappa den dagen i alla fall.

Imorgon är det julafton om någon har missat det. Jag ska jobba och sen blir det hem till mamma&pappa på eftermiddagen som vanligt, sjukt nice.

Ikväll har vi varit hos farmor och träffat nästan hela släkten på den sidan, fedt mysigt. På tisdag ska vi hem till svärföräldrarna. Julafton tre dagar i rad alltså och jag lyckades pricka in jobb på två av dem, slå det om ni kan...



Nu ska jag se om jag kan få tag på Mia, Emma och Sofia på skype för att säga god jul innan jag kryper i säng!

Under all (själv)kritik

Finaste hunden evvah.

Jag blir så förbannad på mig själv att jag aldrig lär mig. Sitter och deppar vid skrivbordet för att jag inte tycker att jag håller måttet med mitt fotograferande. Eh, ja juste. Den egentliga anledningen är nog sömnbrist för då blir minsta dammkorn ett förödande problem.

Var och plåtade lite vinter för någon vecka sedan, hade sådana sjuka förhoppningar på bilderna och nu när jag äntligen tittade på dem i datorn ratade jag allihop.

Det var några bilder på hunden när han grimaserade mot kameran som jag gillade men i övrigt ingenting. Kvällar som denna vill jag bara gömma kameran längst in i garderoben och lägga ner hela grejen. En annan idé vore ju att gå en fotokurs men jag har ingen energi över till det.



Om jag skulle ha ett nyårslöfte till 2013 borde det vara att vara noggrannare med min sömn och inte försätta mig i situationen. I allmänhet kunde jag väl sluta vara så självkritisk. Jag har blivit bättre för det händer ganska ofta att jag dunkar mig själv i ryggen och säger "fan vad du är grym!"

Tyvärr är jag lika duktig på att peka ut alla fel och brister, allt som inte duger i mina egna ögon. Särskilt saker där jag vet att folk förväntar sig resultat, exempelvis i fotograferandet.

Jag får så mycket beröm utifrån och det gör mig jätteglad, jag tar åt mig och växer lite. Tyvärr är det inte alltid den lilla självkritiska delen i mitt huvud låter mig komma undan med att om andra tycker att en bild är bra, då måste den ju vara det även om jag inte håller med dem.

Jag är min egen hårdaste kritiker och tyvärr den jag av samma anledning, lyssnar på mest.



Nu hade jag tänkt försöka knyta ihop texten men det står still i huvudet. Ännu ett tecken på att jag är alldeles för trött. Imorgon ska det städas och mysas och sen tänker jag varva julfirande och jobbande varenda dag resten av veckan typ.

Jag har en känsla av att jag inte kommer orka släpa mig ut till tvättstugan klockan sju imorgonbitti...

Tvätthjälp

När Tokyo och jag i princip var klara med tvätten bestämde sig Husse och Nattis att också hjälpa till...

Tvättmys

En dag i Teletubbieland skulle Sanna tvätta innan hon gick till jobbet. Den dagen är tydligen idag. Har dock sista tvätten i nu och sen ska det bara torktumlas, det gick ovanligt snabbt idag vilket kan ha att göra med att jag faktiskt började tvätta vid sju som jag alltid tänker att jag ska göra men aldrig kommer igång förrän vid halv nio ändå...

Eller så är det för att Tokyo ger mig sitt mentala stöd, just nu ligger vi och pussas i soffan medan vi väntar på tvätten. Kanske skulle jag gå och duscha nu så jag slipper stressa sen men äh, palla. Vi har det ju så mysigt.

 

 

Lub lub hälsar Tokyo

Vampyrkatt

Plötsligt gör Nattis det där karaktäristiska ljudet som vampyrerna i true blood gör när deras tänder ploppar fram, ni vet... Det där lilla klicket. Nu ligger han såhär, borde jag oroa mig?

Nya frillan

 

Jag har saknat min lugg!

Sjukstuga

Gaaah har en riktigt manlig förkylning. Det vill säga att jag ligger döende på soffan. Kattungarna tycker att det är skittråkigt att deras matte bara ligger och kollar på gamla julkalendrar hela dagen. Detta gör dem lite griniga så när de inte slåss med varandra så går de runt och skriker.



Så nä vi har det inte superkul här hemma idag, Kalle var smart nog att fly fältet och gå till jobbet.

Alla har vi våra egenheter

Lycka är

.. att ligga i sängen och skriva. Fick hem min nya dator idag och den är asnice. Tretton tum och väger i princip ingenting (1.12kg)



Aaaaasnice.



Lycka är också att mamma var här och hjälpte mig julpynta igår så nu ligger jag bara och myser.

Haft en riktig otursdag, kände det på mig redan när jag klev ur sängen men ignorerade det dumt nog.

Aja, nu är jag i alla fall tillbaka i sängens trygghet. Imorgon tar vi nya tag men besök från mina svärföräldrar och så lite kvällsjobb.

Skum skrivare

Satt och skrev ut årets julkort och förklarade för photoshop att jag ville ha fem bilder utskrivna.



- Du får ett, svarade min skrivare bestämt.



Ja det är ju inte mycket att säga emot där kände jag så jag valde att skriva ut ett till.



- Den här gången får du arton! Skrattade skrivaren elakt.

När skrivaren höll på att printa den femtonde bilden tryckte jag att den skulle avbryta resten ja då avbryter den mitt i bilden den höll på att skriva?



Misstänker starkt att min skrivare försöker sätta mig på plats...

Sticks and stones may break my bones...

 

...But vampires can never hurt me.

 

 

Lure of the vampire, Vampyrernas historia, Not your mothers vampire, Bram Strokers Dracula, Levande historia, bara några av alla de böcker jag umgåtts med under dagen.

 

Så här har Tokisen och jag spenderat större delen av dagen, med näsan i böcker. Nattis tröttnade ganska fort och somnade under en filt. Det har varit så extremt mörkt hela dagen att mitt huvud inte riktigt vaknat. Så nu sitter jag här framför skärmen med huvudvärk och ångrar att jag inte gick ut en stund.



Har verkligen behövt den här dagen, bara ta de lugnt med mysfaktorn på högsta nivå för att kunna varva ner efter en låååång arbetsvecka. Förstår inte hur jag orkade jobba så här i sommras och värre till och med, helt jävla galet! Aldrig mer säger jag bara. Återhämtningen tar alldeles för lång tid.

Går det inte att laga med silvertejp är det trasigt



Rummet ser ut som katastrof men katten är fin...

 

Rummet framhävs på ett bra sätt men katten... Tröttnade?

Blir lika imponerad av mig själv varje gång jag tar mig ur sånahär kniviga situationer. Känner mig lite som om jag vore silvertejp liksom.

 

Resultatet. Som magi, eller hur?

Se dig för vart jag går!

 

 

Denna katt har varit med på bild förut, närmare bestämt när jag fotograferade grannhuset för lite drygt ett halvår sedan.

 

 

Känner ni igen honom?

 

När man fotograferar hus där det bor en eller flera katter får man vara extra vaksam. De har nämligen en förmåga att finnas med på ett hörn, hur kameraskygga de än är i vanliga fall.

Igår fotade jag två katthus på rad vilket resulterade i de två översta bilderna. Bild nummer två med den svartvita sötnosen var med mening. Ägaren ville gärna ha med honom på bild då hon hade gillat fotot på grannhuset där samma katt posar i förgrunden.

Den första bilden var däremot inte alls planerad. Katten rusade fram precis när jag knäppte bilden. Personligen tycker jag att den är väldigt charmig, husdjuren livar upp bilderna.

Dock är ju inte alla lika stora fan av katter som jag är, precis som med allt annat är det en smaksak.

Dubbelmoral på högsta nivå

Min sambo på Skype till sina vänner: (irriterad röst) man kan upprepa något typ hundra gånger så har han ändå inte lyssnat på vad man säger!



Och jag bah "..."

Hade lust att slänga mig över micken och förklara för min sambos vänner att Carl är precis likadan! Igår frågade han vad jag skulle göra idag, ändå kommer ett sms vid femtiden där han undrar vart jag är...

Ibland har jag bara sån lust att slå honom i huvudet med en stol.

I mitt huvud snurrar bara en sak

Har en sån jävla grym idé. Jag vill bara isolera mig i ett rum med en dator och massa böcker.



Jag ser framför mig hur jag sitter på golvet i pyjamas med en enda röra av anteckningar och böcker omkring mig och datorn i knäet och jag skriver så det slår gnistor om tangenterna.



Ja tyvärr kan man ju inte bara stänga av världen sådär. Jag har två jobb att sköta och en lägenhet att städa. Mellan detta ska jag hinna äta och sova. Det blir helt enkelt inte mycket tid över till annat.



Men en sak i taget. Jag håller bara tummarna för att jag inte tappar inspirationen innan jag hittat tiden. (Och innan jag köpt en ny dator... Livet utan laptop suger...)

Nä nu jävlar...

Kära EA games, i tolv år, TOLV ÅR, har jag varit en trogen spelare av The Sims, The Sims 2 samt The Sims 3.

I tolv år har jag spenderat närmare en halv förmögenhet på spel, bidragit till att ni ska kunna fortsätta att ge ut spel.



De senaste åren (särskilt sedan TS3 kom ut 2010) har jag accepterat att ni bokstavligt talat spyr ut expansions och prylpaket och jag har försökt hänga med så gott jag kan. Jag förhandsbokar alltid era expansions och jag har till och med bidragit med att köpa så kallade "simpoints" för att kunna byta mot lite extragrejer till mitt spel.



Men nu, nu har ni fan gått för långt. Jag har betalar fyra hundra spänn för det senaste expansionet och vad ser jag när jag förväntansfullt startat spelet? Jag måste betala extra för att överhuvudtaget få med den nya staden! Städer har väl ALLTID ingått? Nu ska jag alltså betala fyra hundra kronor till om jag vill ha den nya staden?! Alltså 800 kronor för ett komplett spel.



Här drar jag gränsen. Nu har jag fått nog, ni är inget annat än pengakåta gubbjävlar och jag hoppas att ni dör.

(Företaget alltså)

Jag hoppas av hela mitt hjärta att EA games går i konkurs, att ni förlorar allt.

Då kan ni inte längre utnyttja min svaghet för spelet jag älskar och inte kan ni fortsätta förstöra det.



Jag är förbannad och jag är sårad. Må era hårddiskar för evigt krascha.

Stökigt skrivbord x 2

Inte konstigt att det är så rörigt i mitt huvud. Har dessutom skitiga strumpor av okänt ursprung under skrivbordet samt en knappt fungerande laptop. Också den på golvet. Full med tassavtryck.



Borde städa... Men den knappa fritid jag har denna veckan tänker jag ägna åt mitt nya simsspel. Tvättade ju faktiskt halva natten samt lagade mat och diskade igår... Någon måtta får det väl vara på nyttigheterna.

Tvättfusk

Fuskade med tvättiden idag... 16-22 är det som gäller men jag har fortfarande inte hämtat sista omgången ur torktumlaren. Det är en sån vecka helt enkelt.



Det verkar som om jag straffas direkt för diskmaskinen för hemskt konstiga ljud... Vi får väl se om den exploderar.



Hade varit nice att ha någon hemma nu, är inte så hurk när det kommer till tvättstugan om nätterna.

Tokis tar hand om matte

Har ett sår på armen som numera är rent och fint. Tokyo har nämligen spenderat flera minuter med att tvätta det. Det känns mer som om det stjälpte än hjälpte men det är ju tanken som räknas.



Vet ej hur hygieniskt det är ur hälsosynpunkt att låta en katt slicka rent ett sår på en människa men men... Det som inte dödar härdar sägs det ju!

Tassuering



Gjorde min första tuatuering i tisdags, stort! Jag är supernöjd och än går det bra med att sköta om den... Mina bebisars tassar blev det, en tassuering helt enkelt. Tokisen är den som sitter lite lägre och Nattis är den övre. Mina små kärlekar ♥

 

You can spit out your insults but nothing you say is gonna change us.

Romantik

Inatt vaknade jag av att någon la armarna runt mig och pussade mig i nacken. Min första tanke var att någon hade brutit sig in och att jag var körd nu men sen insåg jag att det bara var min sambo.

Nu kan jag inte annat än undra vem det säger mest om, mig eller min sambo?

När mössen dansar i sophinken

Hade en liten mus som kröp runt i sophinken när jag öppnade för en stund sedan.



"Sköter du ditt så sköter jag mitt" sa han kaxigt. Vi utmanade varandra med blickarna och det slutade med att jag slängde igen skåpsluckan (ungefär så gick det till, kanske något modifierat)



Efter denna traumatiska upplevelse sitter jag nu full med utslag.

Öh vart kom de ifrån?

I vilket fall smörjde jag dem med cortison.

Efter att man använt cortison ska man ju tvätta händerna.

Direkt efter att jag gjort detta kliar jag på ett av utslagen.

Meningsfullt att jag tvättade händerna precis innan då...

Bäst att njuta av ledigheten

Har två dagars ledigt nu, sen blir det full speta. Jag jobbar hela helgen, på måndag fyller min mamma 25 (eller nått) på tisdag dör jag och på onsdag ska jag på någon informationsträff för egen företagare. Sen efter det har det plötsligt gått en hel vecka i november?!



Tiden går fort när man har rolig... Och tråkigt för den delen... Och när man har bra serier att kolla på.

Fick låna säsong 4 av True Blood av en arbetskamrat, bästa avkopplingen inför den stundande stressen. Ska bara komma ihåg att byta pass med någon på jobbet på onsdag...



Men först blir det att byta däck på bilen. Tydligen har man avskaffat slaveri så jag får göra det själv (med min bror till hjälp) tur att jag äger på att byta däck.

Happy Halloween

Jag gick ifrån efter att ha varit vampyr i två (tre?) år kände jag att det var dags för förändring.

Oroa er inte, jag har inte lämnat huggtänderna bakom mig för gott. Jag hade dem på jobbet i fredags :)



Årets dräkt var väl minst sagt... Eh... Annorlunda mot vad jag brukar ha?

Halloween cupcakes

No one plans for it to blow up in their face

Igår var jag hemma hos mamma och lekte med sockermassa. Tanken var att få några fina bilder som jag kunde använda mig av på jobbet för att marknadsföra lite annorlunda produkter i bakhyllan. Har läst så mycket om sockermassa och faschinerats av hur fina saker folk har gjort med det. Jag har alltid skytt skulptering som pesten. Ja egentligen finns det bara en konstform jag kan utöva utan att få rysningar och det vet ni väl vilken det är... Jag måste dock erkänna att detta var riktigt kul. Sockermassa är SÅ mycket enklare att arbeta med än tråkig marsipan.

 

Ni ska få se bättre bilder på våra konstverk en annan dag, tillsvidare får ni nöja er med en bild min fina mamma tog. Kul, nu finns det en okej bild som visar att jag existerade när jag var 21 år också.

 

Nöjd Sanna med Halloween-cupcakes

There’s three versions of this story mine, yours and then the truth

Den yttersta besvikelsen

Ni vet när man drömmer en dröm man gillar, vaknar och bara önskar att man får somna om och fortsätta drömmen?



Det hände mig imorse och jag lyckades faktiskt somna om. Tyvärr var det precis som om drömmen inte hade pausats medan jag var vaken utan den hade fortsatt utan mig. Vilket innebar att när jag var tillbaka på mitt jobb i drömmen så var allt det där jag ville tillbaka till över. Då var det dags att stänga och gå hem.



Man bah eh? Tack för den liksom. Inte heller kan jag minnas vad det var som var så roligt på jobbet.

578 bilder

Jag har bara 578 bilder att gå igenom och redigera tills imorgon. Man bara måste älska min förmåga att dra ut på saker.



Idag har jag förresten sålt en tavla. På mina kattungar. Det var inte min mamma som köpte den. In your fugly faces.



(Ja det är en sån dag idag)

Behind the scenes "Årets Julkort"

Nog ser det lovande ut?

Dementorer

Idag har det varit dementorer i Mörbylånga. Troligtvis letar de efter någon eftersom dimman har legat i snart ett dygn.



Hur jag vet att det är dementorer?

Det är ju ganska uppenbart. Ogenomtränglig dimma, man ser inte mer än några meter framför sig. Dessutom har jag och många andra känt sig nere idag. Jag har låtit dem skylla på "höstdepression" för att inte skrämma dem men faktum är att det var dementorernas närvaro de kände av.



Försäkerhetsskull har jag framkallat min patronus som skydd. Just nu har min patronus dock krupit ihop i mitt knä så det är nog lugnt än så länge...



Erkänn att min patronus är på pricken lik Tokyo? Enda skillnaden är väl att Tokisen aldrig ligger i mitt knä såhär :)

Nattis favoritlek

Nattis favoritlek heter "driva matte till vansinne".



Det finns inte en chans i världen att jag kan få sitta i lugn och ro framför datorn i ens fem minuter.

Så fort jag slår ner arslet på stolen står Nattis nedanför och skriker. Han har fått mat, nytt vatten och vi har precis legat på soffan och gosat genom en hel film. Kattlådan är ren och Tokyo är på lekhumör. Ändå ska han ställa sig och knuffa på mig, hugga mig i fötterna (nytt för ikväll) stjäla mina grejer (exempelvis telefon och min penna som jag sitter och antecknar med när jag redigerar bilder)



Snälla någon, varför gör han såhär? Han har alla leksaker man kan tänka sig, hur kan han vara så uttråkad? Vad kan jag göra åt det?

Orkar inte mer av detta nu, känns överjävligt att behöva låsa in sig på ett kontor för att överhuvudtaget kunna jobba.

Älskade, älskade skattunge. Du kommer bli min död.

Så är det

Brandlarmet har gått två gånger.

Jag har äggstanning i strumpan.

Diskmaskinen läcker och är full med lödder.

Glömde något på jobbet, minns ej vad.

Ensam hela kvällen.



Kommer säkert bränna handen av mig när jag ska ta ut den förbannade pajen ur ugnen...



Varför nöjde jag mig inte bara med att äta godis till middag?

Alternativa poser

Det måste vara väldigt spännande att bo ihop med mig. Man vet aldrig i vilken udda pose man kan hitta mig i när jag gör de allra vardagligaste sakerna.


Som på bilden, måndag kväll och jag är dötrött medan jag borstar tänderna.






Vill understryka att jag inte tänker att nu ska jag göra si eller så för det skulle se kul ut på bild utan plötsligt får jag bara ett infall och exempelvis lägger mig ner. Ibland önskar jag att det var Kalle som vore fotointresserad i stället så ni hade fått ta del av alla mina dumheter...

Funny when you're dead how people start listening

Packar

Sitter vid datorn och får massor av packning gjord! Eller? Nja, det är inte en av mina mest strålande idéer. Har precis haft besök av en arbetskamrat med barn som ville titta på kissungarna, mycket populärt! Snart kan jag nog börja ta betalt för att folk ska få träffa dem... Lite cirkus-aktigt. Det blir dyrt för min sambo... I utbyte mot att han rensar kattlådan kanske han kan få umgås med dem gratis dock... Ska överväga detta.



Imorgon drar jag till Helsingborg med några arbetskamrater. Det vankas studiebesök! Ja det vankas väl endel nöjen också. Så jag kanske borde packa nu så jag har gott om tid på mig att komma ihåg allt jag glömmer. För det är alltid något. Jag har i alla fall plockat fram en väska och jag vet en klänning jag ska ha med mig. Kanske är det lättare att börja i badrummet, där är det ju inga svåra beslut som måste fattas. Jag menar, att packa kläder för en lördag-söndag är ju en hel vetenskap.







Ps. Till den som lämnade den fina Spider-man chokladkalendern på mitt skrivbord : TACK! I LUV U!

Cirkusdjur?

När matte är borta...

... Dansar kattungarna på tangentbordet.

Hjälpsam katt

Jag kan alltid räkna med att minst en kissunge hjälper mig med tvätten.



Kärlek till mina små!

Var försiktig med vad du önskar

Och poff sa det så var det minusgrader. Vad är oddsen?

Halsduk fram!

Ikea pwnar

ICA-Stig har rätt, ju förr desto bättre!

Vår, sommar och höst i all ära men nu vill jag ha vinter. Jag vet, jag nöjer mig aldrig.



Jag vill plocka fram halsduken och vantarna.

Jag vill gå runt i raggsockar hela dagarna.

Jag vill gosa ner mig i stickade tröjor och varma filtar.

Jag vill ha adventsstjärnor i fönstren och lussebullar i frysen.

Jag vill ha julmusik på i bakgrunden utan att behöva klassas som galen.

Jag vill ha snö, massvis med snö.

Jag vill ha röda kläder och bjällror i håret.

Jag vill ha en julgran som sprider mysbelysning i ett hörn av lägenheten.

Jag vill gå på stan med rosiga kinder och leta efter de perfekta julklapparna.

Jag vill dricka varm oboy med marshmallows (och grädde).

Jag vill gå i affärer och titta på alla fina julsaker.

Jag vill köpa min första egna uppsättning av julgranspynt och adventsstjärnor.

Jag vill dricka varm glögg medan snön faller utanför fönstret.



Här kommer en bildbomb från årets bästa årstid.

 

 

 

Höstmornar

Jag älskar hösten, mörkret och den friska kylan är mysig. Även regn är jag ett stort fan av.

Men jag måste erkänna. Morgnar som denna, när det inte spelar någon roll hur många lampor man tänder för mörkret slukar allt ljus ändå- ja då är det inte helt lätt att krypa ur sängen...

Hästmänniskor

Hästar har aldrig varit min grej. De är intressanta och vackra varelser men inget för mig. Stora, skrämmande och så var det den där lilla detaljen om alla hästmänniskor.



Ur en utomståendes synvinkel är den stereotypa hästmänniskan en riktig skitstövel. En besserwisser som inte vill något hellre än att tala om för någon annan att den har eller gör fel. Detta är dock inte vad som stör mig mest.

Jag har så svårt för hela "allt är till salu till rätt pris" attityden. Ena dagen älskar man sin häst och nästa så ska man sälja den. Eh?

Vad skiljer hästar från andra djur?

Det finns inga pengar i världen som skulle få mig att sälja mina kissungar. Eller min syster för den delen.

Men hästar verkar man sälja till höger och vänster, så länge det är till rätt pris.

Sämsta med hösten

Det absolut sämsta med hösten är alla snygga skor.



Jag hatar skor.



Nej okej, jag älskar skor. Har ungefär femton par på önskelistan just nu.

Mina kissungar...

... Föredrar Jurassic Park före Sex and the city.



... Kryper allra helst upp i knät på sin matte fem minuter innan matte måste gå till jobbet.



... Möter alltid besökare i dörren för att de ska känna sig välkomna.



... Äääääälskar tonfisk. Verkligen älskar.



... Är mina mest älskade små älsklingar.

Skördefest

Så har ännu en skördefest passerat obemärkt förbi. Eller nej nu ljög jag. Det var ju inte för intet jag jobbade 10-23 igår och det är ju inte vardagsmat att sitta och dricka cider utanför jobbet.



Som sagt, igår var det fullt ös på jobbet. Jag bara älskar det, ni må tycka det är konstigt men mitt ICA-jobb är helgrymt. Idag har vi i det stora hela skrattat oss igenom dagen, återkom med era nervärderande tankar när ni också skrattar er igenom flera arbetsdagar i veckan.



Idag var det lite lugnare, jobbade bara till fem så jag och sambon gick och käkade ihop hos Mat & sån't som har haft servering utanför ICA denna helgen. Efter det blev det godis-shopping och sedan en film/tupplur i soffan. Till bådas förvåning bestämde jag att vi skulle återvända till mat/öltältet utanför ICA när jag hade sovit färdigt. Sagt och gjort tog vi oss varsin dricka och pratade en stund med sambons vänner.

Trots underhållning av Lasse Trofast var det ganska dött i vårt hörn så vi gick hemåt ganska snart. Dock är det ju kors i taket att vi gick dit överhuvudtaget.



Läggdags nu för det är ju trots allt en dag imorgon också.

Utmanar ödet

Gick upp och tog en dusch och nu ligger jag i sängen igen. Eller ja, min överkropp i alla fall. Jag får nämligen inte somna nu för jag ska dra till jobbet om en halvtimme...



Är så sjukt trött att jag knappt vet vad jag heter. Min hjärna överhettades antagligen av mitt 10-23 pass igår på jobbet. Var inte tänkt att jag skulle stanna så länge men eftersom sambon ändå lekte med en kompis tyckte jag att det var bättre att vara på jobbet än forever alone i lägenheten.

Men som sagt, det blev ju lite sent i och med detta igår så idag är jag tröööööött. (För ovanlighetensskull...)

Inte ett dugg orolig...

Värre tågkrasch än jag idag får man nog finkamma historieböckerna om.

Nu ska jag till jobbet och dra ner en keps över huvudet så folk slipper se mig.



Håll tummarna att jag inte råkar/lyckas stänga in mig själv i ugnen.

Word!

Idag har varit en bra dag. Punkt.

Break down

Snart får jag nog silvertejpa mig själv för att inte falla isär. Ena dagen är jag så uttråkad att jag håller på att dö (jag som aldrig är uttråkad...) och nästa dag är helt enkelt bara förmycket.

Idag är en såndär dag som bara är för mycket.



Seriöst? Jag har övervägt att lägga mig ner och dö ungefär en gång i halvtimmen.



Först och främst försov jag mig. Vaknade upp vid halvt tolv och kom fram till att det kunde vara på tiden att gå upp och duscha om jag skulle vara i stan och tillbaka på en timme. Behöver jag ens säga att min tidsplan inte höll?

Sen kom jag till IKEA och då hade de inte de ramarna jag skulle ha till mina utställningsfoton.

Ursäkta? Bitchslap rakt i ansiktet. Ringer i panik till mamma. Överväger att sätta mig ner på golvet och storböla. Låter bli att storböla, tänker om, tänker på vägen till kassan att jag aldrig mer ska handla på IKEA. Yeah right...



Tycker att jag förtjänar den där klänningen jag suktat efter så länge och går in på modehuset. Kommer på att jag kan passa på att köpa en ny BH när jag ändå är där eftersom alla mina sitter dåligt. Går med gott mod till underkläderna på H&M och tar en mindre storlek än jag brukar ha, kommer in i omklädningsrummet och... Vill lägga mig ner och dö en gång till. H&M's minsta bh var förstor för mig... Omkretsmässigt alltså, inte kupan tack gode gud.

Går in på Lindex och smyger bort till underkläderna. Blir totalt förnedrad i omklädningsrummet när jag inser att jag kan ha samma storlek som när jag var typ, tolv? Som tur var (?) satt inte Hello Kitty bh'n perfekt ändå så jag kunde med gott samvete gå där ifrån utan att köpa den.





Överväger att lägga mig på modehusets parkering och dö men åker istället hem till mamma och fikar. Får hjälp att rama in alla bilder till skördefesten och de blev jättefina.



Kan inte släppa tanken på att jag borde göra någon drastisk förändring i mitt liv. Å andra sidan har jag en tendens att inte alltid tänka på mitt eget bästa utan sätta andra i första hand. Vilket innebär att jag aldrig vet vad som är bäst för mig själv eftersom jag inte vet om jag har någon baktanke som i slutändan gynnar någon annan.

Schizo-varning jag vet.

...

Vid klockan sex började jag längta efter läggdags. Kanske skulle jag ha lyssnat på min kropp och gått och lagt mig för gissa vem som fortfarande sitter vaken? Helt omöjligt att somna. Som i ett trollslag när klockan slog ett slutade de sända alla program som gick att se på teven och bytte ut allt mot skit...

WHY GOD, OH WHY?!

Jordbävning

Jag hörde ett kraftigt mullrande och slängde mig under bordet medan jag skrek

"Earthquake!"



Sen insåg jag att det bara var några barn som sprang förbi utanför.

Så spännande har min dag varit, hoppas er har varit mer givande.

Gräsänka

Är gräsänka ikväll, sambon gör stan med sina vänner. Kissungarna och jag passar på att gosa framför teven som bjuder på Avatar.

Party!

Igår kom tjejerna och hämtade mig när jag slutat jobba, sen drog vi hem till mig för middag och drinkar. Helmysigt!

De har precis åkt så jag ska nog krypa ner under en filt på soffan och chilla en stund så jag orkar jobba i eftermiddag.

Du vet att du inte har något liv när...

• Du fotar estetiska bilder på cigarettfimpar, även om du själv inte röker...


• Du är social med grannar som du tidigare gjort allt för att undvika


• Du längtar efter att gå till jobbet


• Du kollar facebook ungefär fyra gånger i minuten


• Du klagar på att du inte har något liv


• Du smsterroriserar valfritt syskon


• Du skriver en lista över hur man vet att man inte har något liv


• Du tar upp kontakten med gamla vänner utan en tanke på varför ni slutade prata


• Du för en konversation i form av pipljud med din katt som ser ytterst förolämpad ut. 


• Den ovannämnda konversationen pågår i en halvtimme

Nej men om man skulle ta tag i sitt liv i tio minuter och sen gå och lägga sig?

Porträttfoto

Hade ett himlans skojsigt fotojobb imorse med lite "utanför boxen" porträtt. 

Jag hoppas att modellen blir lika nöjd som jag, det finns några riktiga guldkorn!

En liten sneakpeak kan ni väl få eftersom jag var på så bra humör i förmiddags:

Tyvärr är mitt humör lika ombytligt som vädret så nu är jag butter igen. Regnet vräker ner ute på gatan men kollar jag ut så regnar det knappt alls på innegården, kanske är det ett tecken att jag borde ta ut soporna... Bäst att lyda!