Jag klandrar inte björnen, Kenai.

Igår kissade Elton på min Spindelman.

Great, jag hade antagligen strypt honom om det inte vore för en liten detalj.

Någa ljushuvuden här hemma kom på den fantastiska idén att han skulle jaga bort katterna från dammen.

Ja det säger sig välj självt hur det kommer gå om en hund helt utan jaktinstinkter uppmanas att jaga.

Det slår slint i huvudet på honom och han blir som en hormonstinn tonåring.

Vad gör tonåringar?

Ja okej, de kissar väl kanske inte på ställen de inte borde men de ger utlopp för sina behov på andra sätt.

Men Elton är en hund, hundar kissar.

Ljushuvudena hade vidare gått genom min dörr eftersom det är närmast.

Ja, vad är då Eltons närmsta hat-kärleks objekt när han kommer innanför dörren?

Jo Spiderman.

Stackars jävla Spiderman.



Idag kommer den andra valpen och hälsar på.

Människovalpen that is.



And for you foreign readers, my dog peed on my real-size Spiderman doll. I don't blame him, it was totaly the human factor. SOMEONE had to make him chase after a cat trying to eat our fishes, even if our dog has no hunting instincts what so ever. Still I'm grieving, what have my dearest Spiderman ever done to harm anyone? People just hate him because he freaks them out.







Spidey in my brothers WW2 hat and his WOW-necklace.