Kissungarna var helt med på det här med att bordern måste bort innan jag skulle måla om det rum som skulle bli mitt kontor. Jag är fortfarande inte helt säker på att mamma och sambon inte ljög för mig när de sa att det inte gick att bara maska bordern och måla runt om. Jag ville ju ha kvar Aladdin!
Vid det här laget borde det vara allmänt känt att det här praktiska inte riktigt är min grej. Så när dagen kom då jag och mamma hade slipat och spacklat och målat och pysslat färdigt var det dags att bygga ihop mina efterlängtade bokhyllor. Mamma skickade hit min pappa och bror för att hjälpa mig då hon inte var helt säker på att jag skämtade när jag tyckte att man kunde sätta skruvarna i se stora hålen istället så man skulle slippa skruva.
Eftersom jag fortfarande satsar på att "alla gör vad de är bäst på" så byggde pappa och bror bokhyllor medan jag sorterade spikar. Under tiden tapetserade mamma och lillasyster baksidorna på bokhyllorna för att piffa upp dem lite. Hela familjen var alltså sysselsatt och jag?
Ja, jag fortsatte sortera spik.
När tapetklistret ääääntligen hade torkat var det bara dags för mamma och sambo att hjälpa mig att få dem på plats och få dit baksidorna (lättare sagt än gjort)
"Vi kör på känn va?"
Två pedanter som plötsligt skulle köra på känn?
Behöver jag nämna att jag blev aningen nervös?
Det hade jag iofs inte behövt bli, de där är två personer som vet vad de gör. Även när de höftar lite.
Som kronan på verket mutades brodern med lunch i utbyte mot att han sorterade in alla mina böcker (och övriga ting) i hyllorna.
Bilder på det färdiga rummet har liksom inte blivit av än, jag ska försöka få tummen ur och plåta på torsdag när jag är ledig och har lite dagsljus!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar